Gotland är med och firar den Europeiska Dagen för Tidig Musik
Detta är den åttonde upplagan av den Europeiska Dagen för Tidig Musik, initierad genom SEMF, Stockholm Early Music Festival, och samordnad av REMA, Le réseau représentatif de la musique ancienne en Europe. Evenemanget står under beskyddarskap av den Europeiska Kommissionen och genomförs i samarbete med den Europeiska Radiounionen EBU. Se www.earlymusicday.eu/events-2020/

Tidig musik - ett levande arv! Musiken har nära band till andra konstnärliga uttryck som dans, teater och arkitektur. Den spänner över tiden från medeltid till slutet av 1700-talet, nedtecknad eller muntligt förmedlad. Medan en del kompositörer från dessa perioder är vitt kända, t.ex. Johann Sebastian Bach, Claudio Monteverdi, och Hildegard von Bingen, finns det en stor repertoar som fortfarande väntar på att bli återupptäckt av dagens publik. Europeiska dagen för tidig musik har som mål att öka medvetenheten om musiken från medeltiden, renässansen och barocken, samt presentera den för en bredare publik.




Några stolpar om kompositörerna i årets konsert!
Thomas Tallis (ca 1505-1585): Organist vid benediktinerkloster i Dover och katedralen i Canterbury. Senare sångare och kompositör vid Henrik VIII:s kungliga hov i London.
Anthony Holborne (ca 1545-1602): Musiker vid drottning Elizabeths hov i London. En av hans kompositioner, The Fairie Round, finns med på Voyager Golden Record som sändes ut i rymden 1977 som exempel på människans kultur.
Thomás Luis de Victoria (ca 1548-1611): Var anställd vid det spanska hovet som organist. Hans musik speglar hans intrikata personlighet och ger uttryck för spansk mysticism och religiositet.
Giulio Caccini (1551-1618): Sångare och musikansvarig vid ätten Medicis hov i Florens. Han skapade den florentinska musikstilen med enstämmig reciterande sång till basso continuo av teorb eller luta och är en av de första kompositörerna av den nya musikformen opera.
Claudio Monteverdi (1567-1643): Var verksam som sångare, violinist och dirigent vid ätten Gonzagas hov i Mantua. Senare i livet anställdes han som dirigent vid Markuskyrkan i Venedig. Han skapade operans form med recitativ, arior och ouvertyr.
Henry Purcell (1659-1695): Organist i Westminster Abbey, London. Förutom sakral musik skrev han musik till sceniska verk som Shakespeares dramer och operor som Dido och Aeneas, komponerad för elever vid en internatskola för flickor.
Turlough O’Carolan (1670-1738): Blind keltisk harpist, kompositör och sångare. Han reste runt på Irland under femtio år som bard, alltså komponerande trubadur. Det sägs att bröllop och begravningar sköts upp för att invänta hans viktiga ankomst.
Georg Philipp Telemann (1681-1767): I sin ungdom kantor i Leipzig och chef för stadens operahus. Var senare verksam som musikdirektör i Hamburgs fem största kyrkor. Han var god vän med både J S Bach och G F Händel.
Johan Sebastian Bach (1685-1750): Kantor vid Thomaskyrkan i Leipzig. Han har påverkat musikhistoriens många stora kompositörer. Genom Felix Mendelssohn återupptäcktes hans musik på 1800-talet och därefter spreds hans musik ut över Europa.